Våra flickor

 Meja-Lisa och Iris.

Mina flickor.

De växer, utvecklas och lär sig nya saker hela tiden.

Och det är så häftigt att få vara med på deras resa.

 

 

Meja-Lisa har verkligen tagit ett stort kliv den senaste tiden. Det har hänt så mycket. Hon har liksom blivit en stor tjej. Hon förstår så mycket och hon lär sig nya saker hela tiden.

 

Hon är snäll, bryr sig om andra, delar alltid med sig och är mycket rädd om sina saker.

 

I måndags  (fyra år och tre månader gammal) lärde hon sig helt plötsligt att simma. Visst behövs det finjusteringar men hon håller sig över ytan bra länge.
Hon behöver ju lära sig att göra riktiga arm -och bentag men ändå. Jag är imponerad att hon lärt sig utan vår hjälp.

 

Vår stora fina tjej.

 

 

Samma dag tog Iris sina första steg ( 13,5 månad gammal).

Nu går hon mer och mer för var dag som går.

Häftigt.

 

Vår fina lilla tjej.

 

Hon är en glad prick som flirtar, lutar, gör "high-five" och börjar mer och mer förstå vad vi säger.
Hon pratar inte så mycket, eller hon pratar, men vi förstår inte vad hon säger.

 

Hon har börjat klättra och vi hittar henne nu på uppe på bord och stolar.

 

Vad skulle vi göra utan er två?!
Ni gör verkligen livet värt att leva, även om vi ibland blir så trötta och arga av er.
Men det är väl så det är.

 

Jag är i alla fall överlycklig att jag fått er och att ni finns här hos oss.

Meja-Lisa och Iris.

 

 

Kram mamma Sofia