onsdag 17 september 2014

Livet är igång

Äntligen är jag tillbaka här. Släktingar frågar vart jag håller hus, och jag själv frågar mig detsamma.
Eller jag vet ju förstås vart jag hållit hus. I soffan mest, och på lite andra ställen.
 
Mest har jag tagit det lugnt, så ofta jag fått chansen.
Jag har varit rätt slut. Jobb-byte har påverkat mig, Slut på mammaledighet har påverkat mig, dåligt med sömn har påverkat mig.
 
Jag är inte mycket för förändringar, eller inte när det inte är åt "rätt håll".
Jag var inte nå sugen alls på att börja jobba igen, inte att gå tillbaka till mitt gamla jobb i alla fall.
Jag sökte ett nytt jobb, och väntan på att få reda på om jag fick det eller ej var påfrestande och utmattande.
Ville så gärna.
 
Lyckan var med mig och jag fick efter två månader (från att jag sökte) reda på att jag fick jobbet.
Jag av alla sökande.
En sten släppte och jag kunde andas ut.
 
Men då kom ännu mer trötthet som ett brev på posten. Gissar att allt släppte.
Så mina två sista veckor av ledigheten blev väldigt lugna.
 
Blommor jag fick av vänner den dagen jag fick mitt nya jobb

Nu har jag gjort mina tre första dagar på det nya jobbet.
Kroppen är fylld av energi och jag har som fjärilar i magen.
Äntligen är jag igång. Att gå och vänta är inte min grej.
Nu är liksom livet i rullning igen.
Jag känner att jag kommer trivas så bra. Det känns i hela kroppen.
 
Och jag gillar att jobba, gillar att vara Sofia. Inte bara mamma hela dagarna.
Jag jobbar halvtid och hinner nu med både och. Och jag känner mig som en mycket piggare och gladare mamma.
En helt perfekt kombo.
 

En jättefin trähand som jag fyndade på loppis för 25kronor.
 
 
Jag har aldrig känt så här förut, att kroppen sagt ifrån.
Gissar att jag aldrig haft den här inre stressen någon gång i mitt liv. Inte i kombination med all yttre som livet med två barn medför i alla fall.
 
Nu vet jag hur det känns. Och jag vet hur det känns att vara tillbaka igen.
Helt fantastiskt.
 
Allt känns så bra på alla plan. Nu kör vi.
Livet, här kommer jag. Med buller och bång.
 

 
Tjejerna är snoriga och hemma från dagis. Iris hann gå två dagar sen var det dags.
Joel har varit hemma idag och i morgon ställer snälla mormor upp.
 
Vår glada och snälla Iris har lagt till med en ny sida. Vet inte om det är någon reaktion av att hon börjat på dagis.
Hon är arg och skriker. Inte alls så nöjd som hon varit tidigare.
Nu är det ju lite sjuka i kroppen också, kanske påverkar den.
Sen kanske det är fler tänder på gång. Vet inte.
 
Fast hon är inte så här arg på dagis eller tillsammans med mormor och morfar.
Så troligtvis är det väl en reaktion mot hennes dumma föräldrar som sviker henne och lämnar henne på dagis.
Någon som har erfarenhet av detta?
Vad göra?


 
Nu ska jag hänga en tvätt, sen ska jag ägna mig åt min nya last. Big brother. Ett helt galet och sjukt program som jag inte kan låta bli och titta på.

Nu ska jag vara lite snabbare med nästa inlägg. Lovar.
 
Kram Sofia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar